Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Portrait of Henriette von Zerbsten | Portrait of Elisabeth Christine von Braunschweig-Bevern, Prussian queen | Elisabeth Christine von Braunschweig Bevern | Portrait of Frederick William I of Prussia | Portrait of the dancer Barbara Campanini aka |
Related Artists:
Larkin, William
British Painter, ca.1580-1619
Theodor Esbern Philipsen
1840-1920 Danish painter, sculptor and draughtsman. He studied at the Kongelige Akademi for de Skenne Kunster, Copenhagen, in 1862-3 and 1865-9, and in Paris under Leon Bonnat in 1875-6. He was an important figure in the development and renewal of Danish naturalism, linking the Danish Golden Age tradition with new French ideas. Conscious of the importance of plein-air painting, he was first a great admirer of the Barbizon school; later he was influenced by the Impressionists, becoming the only truly Danish Impressionist. Frequent visits abroad helped him develop his outlook; he eagerly studied the Old Masters, and the strong light of the south
Paul-Albert Besnard
(2 June 1849 --4 December 1934) was a French painter and printmaker. He was born in Paris and studied at the École des Beaux-Arts, studied with Jean Bremond and was influenced by Alexandre Cabanel. He won the Prix de Rome in 1874 with the painting Death of Timophanes Until about 1880 he followed the academic tradition, but then broke away completely, and devoted himself to the study of colour and light as conceived by the Impressionists. The realism of this group never appealed to his bold imagination, but he applied their technical method to ideological and decorative works on a large scale, such as his frescoes at the Sorbonne, the Ecole de Pharmacie, the ceiling of the Comedie-Française (main theatre in Paris), the Salle des Sciences at the Hôtel de Ville, the mairie of the Ier arrondissement, and the chapel of Berck hospital, for which he painted twelve Stations of the Cross in an entirely modern spirit. A great virtuoso, he achieved brilliant successes alike in watercolour, pastel, oil and etching, both in portraiture, in landscape and in decoration. His close analysis of light can be studied in his picture La femme qui se chauffe at the Luxembourg in Paris, one of a large group of nude studies of which a later example is Une Nymphe au bord de la mer; and in the work produced during and after a visit to India in 1911. A large panel, Peace by Arbitration, was completed seven days before the outbreak of war in 1914.